Blogg‎ > ‎

Nåd

skickad 14 juni 2012 04:16 av Mie Björhag   [ uppdaterad 14 juni 2012 09:02 ]
Nåd

Nåd är ett väl förekommande ord i Bibeln lika väl som i kyrkan. Vi tackar för nåden och lever i den. Men vad är det för något?

När jag var liten och bråkade med mina bröder kunde de brotta ner mig och jag var tvungen att be om nåd för att de skulle släppa mig eller sluta kittlas.

Det är inte helt fel att använda ordet i den bemärkelsen. De tyckte uppenbarligen att jag förtjänade det "straffet" de gav mig och att det var av "nåd" de släppte mig. Nåd betyder alltså att man får något man inte förtjänar genom givarens välvilja. Att bli benådad i juridiska termer betyder att straffet förmildras eller "efterskänks" det vill säga helt tas bort.

Ordet nåd nämns 511 gånger i Bibeln och det ord som i Gamla testamentet ofta översätts med nåd är chesed, som också kan översättas som kärlek eller barmhärtighet.

I Nya testamentet är det det grekiska ordet charis, som ordagrant betyder gåva, som översätts till nåd. Nådebegreppet kan man hitta i flera liknelser.

Bland annat arbetarna i vingården (Matteusevangeliet 20:1-16) som handlar om arbetare som jobbat på samma vingård under dagen men börjat jobba vid olika tider och får samma lön. De som jobbat från gryningen fick samma lön som de som bara jobbat någon timme. De som jobbat hela dagen blir lite tjuriga, men herren över vingården förklarar att han gör vad han vill med det som är sitt och att de fått vad de kommit överens om.


Sen har vi den förlorade sonen också (Lukasevangeliet 15:11) där den yngre sonen tar ut sitt arv och ger sig ut i världen för att leva loppan, förlorar allt, jobbar som svinaherde (ett ruskigt lågt stående yrke på den tiden) och vänder hem till sin pappa. Pappan möter honom med öppna armar och ställer till med en hejdundrandes fest och den äldsta sonen som varit hemma hos pappan och hjälpt till med allt hela tiden blir avundsjuk. Men pappan förklarar att allt som var hans även var sonens, men hans bror var död och levde igen.


Jesus vänder upp och ner på den tidigare uppfattningen av att Guds attityd mot människan handlade om att få ut sin lön, det man förtjänat och arbetat sig till. Men poängen är att vi aldrig kan förtjäna det, vi kan aldrig vara goda nog i oss själva utan vi får ta emot nåden som en gåva. Gud älskar alla lika mycket, oavsett om du levt über-kristet och fint hela livet eller om du omvänder dig på dödsbädden efter ett riktigt busliv.

Nåden kan verka orättvis och det är just vad den är. Vi förtjänar det inte, men vi får det ändå. Det är Guds välvilja. Vi är förlåtna alla våra synder, genom vad då? Nåd.

Romarbrevet 6:23
Ty syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre.

Vi får ta emot frälsningen* som gåva, genom vad då? Nåd.

Efesiebrevet 2:8-9
Ty av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det, inte på grund av gärningar, för att ingen skall berömma sig.

Psalm 136 i Bibelns bok Psaltaren handlar om att Guds nåd varar i evighet. Nåden är grundläggande i den kristna tron. Utan Guds nåd skulle det vara ute med oss. Om Gud inte skulle älskat oss hade inte Jesus kommit.

Johannesevangeliet 3:16-17
Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv. Inte sände Gud sin Son till världen för att döma världen utan för att världen skulle bli frälst genom honom.

 Så kort och gott handlar nåden om att vi är så älskade av Gud att vi inte får vad vi förtjänar utan att vi får ta emot kärleken från Gud genom hans välvilja. Vi hade fått ett dödsstraff, en dödsdom, men Jesus dog i vårt ställe så att vi skulle få leva.

Man kan misstolka nåden och tycka att det inte spelar någon roll hur vi lever, om vi ändå får ut samma lön i slutändan. Varför ska jag jobba hela dagen i vingården om jag får samma lön som den som bara jobbat en timme? Varför ska jag vara bror duktig som stannar hemma och hjälper pappa om det ändå inte gör någon skillnad?
Men det gör skillnad!

Romarbrevet 6:1
Vad ska vi nu säga? Ska vi fortsätta att synda för att nåden ska bli större? Nej, visst inte! Vi som har dött bort från synden, hur skulle vi kunna fortsätta att leva i den?

Ett liv i Guds välsignelse kan inte jämföras med något. Om man en gång fått uppleva att vara nära Gud vill man inte gå där ifrån. Jag tror inte att den yngsta sonen gav sig iväg igen utan jag tror att han älskade sin pappa ännu mer och med glädje hjälpte till på gården.

David, en kung i gamla testamentet skrev nästan hela psaltaren. Han hade fått uppleva hur det var att vara nära Gud:

Psaltaren 84:11
En dag i dina gårdar är bättre än tusen andra. Jag vill hellre vakta dörren i min Guds hus än vistas i de ogudaktigas boningar.



Jag tycker att det förklaras väldigt tydligt av Jesus själv i bibelorden nedan.

Lukasevangeliet 7:36-50
En av fariseerna (typ renläriga män/ögontjänare) bjöd hem Jesus på en måltid, och han gick till honom och lade sig till bords. Nu fanns i staden en kvinna som var en synderska. När hon fick veta att han låg till bords i fariséns hus, kom hon dit med en alabasterflaska med olja och ställde sig bakom honom vid hans fötter och grät. Med sina tårar började hon väta hans fötter och torkade dem med sitt hår. Och hon kysste hans fötter och smorde dem med oljan. Farisén som hade inbjudit honom såg det och tänkte: "Om den mannen vore en profet skulle han känna till vad det är för slags kvinna som rör vid honom, att hon är en synderska."

Då sade Jesus till honom: "Simon, jag har något att säga dig."

Simon svarade: "Mästare, säg det." - "Två män stod i skuld hos en penningutlånare. Den ene var skyldig femhundra denarer (en denar var lika mycket som en dagslön), den andre femtio. Eftersom de inte kunde betala, efterskänkte han skulden för dem båda. Vilken av dem kommer nu att älska honom mest?" Simon svarade: "Den som fick mest efterskänkt, skulle jag tro." Jesus sade: "Du har rätt." Sedan vände han sig mot kvinnan och sade till Simon: "Ser du den här kvinnan? När jag kom in i ditt hus, gav du mig inget vatten till mina fötter. Men hon har vätt mina fötter med sina tårar och torkat dem med sitt hår. Du gav mig inte någon hälsningskyss, men sedan jag kom in har hon inte upphört att kyssa mina fötter. Du smorde inte mitt huvud med olja, men hon har smort mina fötter med balsam. Därför säger jag dig: Hon har fått förlåtelse för sina många synder. Det är därför hon visar så stor kärlek. Men den som har fått litet förlåtet älskar litet." Sedan sade han till henne: "Dina synder är förlåtna." Då började de andra bordsgästerna fråga sig: "Vem är den här mannen, som till och med förlåter synder?" Men Jesus sade till kvinnan: "Din tro har frälst dig. Gå i frid."



Nåd är också att mina bröder älskade mig trots att jag var en irriterande lillasyser som förmodligen inte förtjänade det just då. Nåd är att trots att vi var jobbiga som barn, egoistiska och självcentrerade älskade våra föräldrar oss, även om vi gjorde livet surt för dem ibland. Du visar nåd när du förlåter något hemskt och oförlåtligt. Men den största nåden av allt är Guds ovillkorliga kärlek till oss.

Är du nyfiken på att läsa mer om nåden skulle jag rekommendera dig att läsa hela romarbrevet.
__________________________________________________________________________________________________________
* Du kan läsa om frälsningen i ett tidigare blogginlägg som skrevs den 12:e mars (tyvärr kan jag inte länka, men jag tror du kan leta dig dit om du är nyfiken.)
Comments