Blogg‎ > ‎

Vardagen och döden

skickad 24 sep. 2012 09:40 av Mie Björhag   [ uppdaterad 24 sep. 2012 09:41 ]
Vardagen och döden

Det har varit väldigt händelserika veckor. Det var en stor sorg som mötte mig sedan sist jag bloggade. Min farmor har dött och jag visste inte hur mycket det skulle påverka mig. Jag tänkte att det skulle vara skönt för henne att dö, men när jag såg henne och när jag började tänka på alla minnen med henne så brast det. Jag blev helt ur balans.
Det är så konstigt när någon dör.
Jag kan inte förstå det, att man bara försvinner och aldrig mer kommer tillbaka. Alla minnen finns ju kvar och jag antar att det är det som gör det så märkligt och svårt att acceptera.
Det har varit så varje gång någon försvunnit i min närhet. Mer som att de åkt iväg på en väldigt lång resa och att jag nästan väntar mig att de ska komma tillbaka och berätta om allt som hänt.
De finns ju fortfarande för mig, lika mycket som de fanns när jag inte träffade dem förut. Skillnaden är att det inte längre går att ringa eller hälsa på, någon annan kommer att bo där och allt man aldrig fick sagt kommer att förbli osagt.
Jag ångrar många gånger att jag inte passade på att vara mer nyfiken och mindre självcentrerad.
Det jag kan göra nu är att investera i de som fortfarande lever och visa dem hur värdefulla de är för mig.
Någon sade att allt man med säkerhet kan veta är att vi alla en gång kommer att dö. Men det är just det jag tycker är svårt att förstå.
Döden är så stor och jag vet inte riktigt hur jag ska hantera det. Klart att det går att förbereda sig och veta hur man enligt boken bör tänka. Men när det väl inträffade så tog det mig på sängen. Jag tror att det är näst intill omöjligt att verkligen vara förberedd på det. Döden kommer aldrig lägligt.


Min underbara lekfulla farmor <3

Sedan sist har jag även hunnit med att vara barnvakt åt mina fina syskonbarn, plocka svamp, bli sminkad av en skönhetsstudent och vara på en mycket trevlig dejt med min man där vi åt på restaurangen Hermans vid slussen (som jag ofta besökt med min farmor).

Igår var jag i Ljusdal på en inskrivningsgudstjänst för de nya konfirmanderna. Många av de som kom hade knappt varit i en kyrka, med undantag från skolavslutningar innan, och jag kände mig hedrad att jag fick predika vid ett så speciellt tillfälle.


Ljusdals fina altarskåp

Det gick väldigt bra, och efteråt sade prästen att det både var inspirerande och proffsigt, vilket jag tyckte var ett bra omdöme.


Comments